´n Erik dekt oppa bonnska

Erik Grahn skriver på norsjöbondska

Första gången jag hörde Erik Grahn läsa något på norsjöbondska var då vi på Norsjö bibliotek hade ett kvällsarrangemang tillsammans med studieförbundet NBV. I slutet av kvällen var det fritt fram för vem som helst att säga något på bondska. Det var då som Erik tog till orda och det lät väldigt spännande. Han läste utantill och det var på rim.  Jag hade aldrig sett honom förut.

Erik Grahn
 Så småningom förstod vi på biblioteket att det inte var den första dikten som Erik hade skrivit och något senare fick han och Ture Lundmark en egen kväll då de läste och berättade. Jag blev väldigt fascinerad av Eriks sätt att deklamera. De flesta av dikterna var på rim. Jag vet att det inte är enkelt att rimma, att det många gånger blir ett och annat nödrim och att det hela haltar. Så var det inte med Eriks dikter. De flöt på bra och hade en bra rytm. En del av dem var långa, men om jag minns rätt hade han inget manuskript, han kunde dem utantill. Många av dikterna hade humor, det var oftast en knorr på slutet och det som var så festligt var att hela den stora publiken skrattade gott när han läste, men själv rörde Erik knappt en min. Jag var också glad att jag förstod ganska mycket av bondskan. Jag har tränat i tolv år här i Norsjö, även om jag inte hör någon prata dialekten varje dag. Den lär tyvärr vara på utdöende. Alla ungdomar kan den inte längre.

Sedan blev det Berättarfestivalen i Skellefteå. Norsjö hade varit berättarkommun det året och fick en hel dag på Nordanå. Det blev ett mycket varierande program och gott om folk som kom och lyssnade. Eriks bidrag blev mycket uppskattat bland publiken. En tid senare var Erik med på Dialektduellen, också det på Nordanå.

Det ena ledde till det andra och på biblioteket började vi höra talas om att en bok skulle ges ut. Det var Birgit Andersson som tidigare hade arbetat på förlaget Ord&visor i Skellefteå som hade föreslagit att Erik skulle ge ut en bok med sina dikter.  I oktober kom boken ut och vi hade boksläpp på biblioteket.

Erik Grahn och Birgit Andersson
 

Många människor kom och lyssnade på Erik och köpte hans bok. I boken finns också en CD där man kan lyssna när Erik läser många av dikterna. Sedan dess har det varit en otrolig åtgång. Förlaget har tryckt boken i fyra omgångar. Det är den diktbok som hittills har sålt mest på Ord&visor.

Erik signerar
 

Efter boksläppet har Erik haft många framträdanden, senast under Berättarfestivalen i Skellefteå i mars.

Den 31 mars fick jag en träff med Erik på biblioteket och då kunde jag ställa några frågor angående bondskan och hans skrivande. Från början skulle vi träffas den första april, men det kanske var bra att det inte blev då för tänk om allt som han hade svarat inte hade varit med sanningen överensstämmande.

Var är du född och var bor du nu? - I Mörttjärn i Norsjö kommun.

Var gick du i skola? -  I Kusfors, Petiknäs och Gumboda. Det finns ingen skolverksamhet kvar på de platserna idag.

Fick ni tala bondska på lektionerna när du gick i skolan? - Jag har inget minne av det. Jag minns i alla fall att pojkarna pratade bondska med varandra på rasterna. Det var inte riktigt fint att tala dialekt på den tiden.

Är bondskan ditt första språk? Om så, när lärde du dig rikssvenska? – Jo, det är det väl. Jag pratade bondska med mina föräldrar och syskon. Jag kan inte säga exakt när jag lärde mig rikssvenska, men jag har inget minne av att jag tyckte att det var svårt att lära sig det.

Pratar dina barn bondska? – Nja, inte flytande. De förstår, men de pratar inte. De kan väl säga något ord som de tycker låter roligt ibland. Jag hörde i radion en gång när Torgny Lindgren berättade om när han vid något tillfälle frågade en raggsjöbo om hans barn talade bondska och svaret han fick var:  "Vä kånna raijnt int djära bårna såm pråta bonnska"!

Har du något ord på bondska som du tycker speciellt mycket om? – Ett ord som är litet epiku´riskt är ordet ”epiku´risk” vilket på bondska har betydelsen ”knepig” eller ”finurlig”. Ordet härstammar egentligen från antiken och den grekiske filosofen Epikuros´ (ca 270 f. Kr) filosofi som satte själens ro som människans mål. Epikuréerna ansågs av samtiden vara livsnjutare.

Det längsta ordet på bondska som du kommer på. – Det är ett ord som en gubbe i bygden använde sig av när han för länge sedan berättade om ett jaktäventyr som han deltagit i. Det var ett smeknamn på geväret, som han kallade ”Krusifikationsdompehuska”. Det var nog en benämning som han hittat på själv eftersom jag aldrig vid något annat tillfälle, varken i skrift eller i tal, hört detta ord uttalas. Ett annat ord som dock finns i bondskan består egentligen av tre ord men sägs ut tämligen sammanhängande. Det är ”ållåm aråm stassåm” vilket betyder på alla andra ställen.

Stassåm, det måste väl vara någon slags dativform  – hur kommer det sig att du använder den formen? Jag har inte hört så många som gör det. Det händer att man hör andra som säger så, men det är kanske mest litet äldre personer. Andra uttryck är till exempel mångom lånnom som betyder på många sätt och allom lånnom som betyder på alla vis. När man sitter i gungstolen heter det att man set ni gungstolåm.

Har du något råd hur vi ska göra för att bevara dialekterna? Förutom det du gör när du gett ut din bok? Se svar längre fram.

Hur kom det sig att du började skriva? Varför blev det på bondska? – Jag hade några dikter i tidningen Norra Västerbotten på 1970-talet, så kallade ”ravelbitar” som fanns med i en julbilaga. Jag jobbade mycket i skogen på vintern och det var lång väg att köra med traktorn. Många gånger var det långtråkigt och då började jag dikta. Jag memorerade mina dikter och skrev så småningom ner dem på papper. Jag vill gärna att de ska vara på rim.

Tyckte du om att skriva när du gick i skolan? Skriver du också på riksspråket? Skriver du annat än dikter? – Jag kan inte påstå att jag tyckte om att skriva då jag gick i skolan. Jag kommer ihåg en gång då vi fick i hemläxa att skriva bokstäven h på ett helt papper. Då skrev jag bara ett enda stort h som fyllde hela sidan. Lärarinnan blev inte precis glad över det. Det händer att jag skriver på svenska men inga noveller eller liknande. Det blir nog bara dikter. Jag har varit publicerad i en del veckotidningar s.k. "Tantsnusk". Då är det väl lite mindre humor och mera allvarsamma dikter som jag skrivit.

Har du skrivandet i släkten? – Jo, min morbror Petrus Höglund kom ut med två diktsamlingar på rikssvenska. En farbror höll också på och diktade, men gav inte ut något. Min mamma har också skrivit, men inget har getts ut. Det var väl mest till någons födelsedag och dylikt.

Det är inte så lätt att veta hur man ska skriva orden på bondska. Har du någon speciell mall som du följer? – Inte direkt. Jag försöker stava orden som de uttalas. Jag stavar litet som jag vill.

Det finns också illustrationer i boken? Vem har gjort dem? - Det är jag och två av mina barn. TG står för Tommy Grahn och EGP är Elin Grahn. När jag var yngre ritade jag en del och gick en korrespondenskurs i teckning. Annars är vi alla tre i det närmaste självlärda.

Blir det någon fortsättning? Håller du på med en ny bok? Har du mycket färdigskrivet? – Jag tänker på det här som du undrade över hur vi ska göra för att bevara bondskan. På 1950-talet lärde folk sig en hel del engelska genom att lyssna på låtar på engelska på vinylskivor. Vi planerar att ge ut en CD med visor på bondska. Jag har skrivit texter till kända melodier, som Arianne Buhr och Mikael Lindberg ska sjunga. Det är tänkt att den ska bli klar i höst och det är norsjöbygdens berättare som står som utgivare. Det skulle vara fantastiskt ifall några skolelever kunde lära sig någon av visorna och sjunga dem för dem som bor på äldreboendena Solbacka och Klockarbo. Jag tror det skulle bli succé hos de äldre om så unga människor kunde sjunga på det språk som de äldre vuxit upp med. Jag har färdigskrivet material till en bok till, men det tar vi sedan då skivan är klar.

För att ni ska få höra hur det låter när Erik läser kommer här hans uppläsning av dikten Tomten. I Eriks version heter den Veinternatta jär klår a kall. Här kommer en till uppläsning: Fredagsfräckis på bondska.

Jag vill avsluta med en dikt från Eriks bok. Ja, litet reklam får jag väl också göra för hans bok? Du kan förstås låna den på biblioteket, du kan köpa den på Norsjö bibliotek eller du kan beställa den direkt av Erik: erikimorttjarn@gmail.com.  

Dikt av Erik Grahn
 

 

Synneva Byrkjeland på Norsjö bibliotek

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Synneva Byrkjeland den 1 april 2015