Att vara biten av fiskebacillen

Spegelblank låg sjön och glittrade i solen. Nu skulle det fiskas. Kastspöet laddades med finaste draget. Ett kast och pang, ett kanon hugg!

Jag älskar att fiska! Det har alltid varit ett stort intresse för mig. Hur blir man då biten av den bacillen? Ja, för mig handlar det om underbara upplevelser med mina fantastiska föräldrar. Många trevliga timmar har spenderats tillsammans vid en bäck eller sjö medan elden har sprakat. Insmord med bäckolja från topp till tå, enligt konstens alla relger, har jag fått lära mig mycket om naturen.
 
Fiskedrag
Det finns många minnen att berätta om men ett som är särskilt starkt handlar om en fisketur när jag var runt tio år. Vi hade farit iväg tillsammans med två kompisar till mamma och pappa på en tält- och fisketur och stämningen var på topp.
Det var en bit att gå men det var alltid någon som såg till att jag hann med. I min ryggsäck hade jag regnkläder, en Kalle Anka tidning och en påse med torkad frukt och nötter. Dessutom bar jag naturligtvis med mig mitt fiskespö.
 
Plötsligt såg jag sjön framför mig. Spegelblank låg den och glittrade i solen. Vi slog läger och sedan skulle det ju fiskas! Jag gick runt sjön och njöt av det vackra vädret men inte ett napp. Då såg jag exakt var jag skulle ställa mig och kasta! En bit framför mig fanns en jättefin tuva som såg ut att vara perfekt för ändamålet. När jag gick ut på tuvan hittade jag tre fina hjortron och jag bestämde mig för att det var tur-hjortron.
 
Vatten och stenar
När jag hade ätit upp bären skulle jag få fisk. Jag bara visste att det var så! Sagt och gjort. Hjortronen åkte i munnen och kastspöet laddades med det finaste draget. Ett kast och pang! Ett kanonhugg! Jag insåg snabbt att den fisken måste jag få hjälp att landa så jag ropade på pappa att han skulle komma. Han trodde inte att det var så stor fisk så han sa att jag skulle försöka själv och det gjorde jag en stund tills fisken hoppade!
Då kom pappa och hans kompis springande i full fart. Jag hade fullt sjå med att bara hålla i spöet så när dom kom fram till mig var jag glad att få lämna över till någon som var starkare. Under tiden de försökte landa fisken stod jag bredvid och hoppade av iver samtidigt som jag mycket bestämt förklarade att om dom tappade fisken skulle dom få  simma efter den!
Upp kom den. En väldigt fin öring! Jag tror att den vägde 3,5 kilo men det var en stor, fin fisk i alla fall.
 
Vattenbild
Efter att vi ätit mat vid tältet så skulle dom andra gå tillbaka och fiska, dom ville ju också få fin fisk, men jag stannade vid lägerelden och var otroligt nöjd med mitt fiske den dagen.
 
Det finns många ordspråk som kan passa in i detta sammanhang; trägen vinner, tron kan försätta berg osv. Det var i varje fall en härlig upplevelse som jag bär med mig i hjärtat!
 
Jag hade ett vanligt köpt fiskespö med en abumatikrulle med det finns ju så mycket man kan göra om man är intresserad av att bygga utrustning. Du kan bygga ditt eget spö, knyta dina egna flugor m fl. Det finns böcker och filmer som visar tillvägagångssätt och ger tips om det mesta men vad du än väljer glöm inte bort att njuta av upplevelsen när du är ute i naturen och glöm inte att lämna lägerplatsen så som du själv vill hitta den. Det vill säga städad och fin!
 
 
Eva-Lis Svanberg
 
 
Filmtips
 
Från fjäll till kust: en flugfiskeresa genom Norrbottens län Grunderna i spöbyggnad

Dagbok från Söröya: ett havsfiskeäventyr
 
Boktips
  
 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Teknikhuset den 12 augusti 2011