Dåliga böcker

En vanlig missuppfattning jag stött på bland de omkring mig som inte är intresserade av att läsa är att en boknörd som jag har läst ”allt”. Det betyder också att jag känner till alla böcker, och i värsta fall även gillar alla böcker. Så är inte fallet!

Som de flesta som gärna umgås med böcker har jag några favoritgenrer som jag snöat in på, och känner mig pinsamt okunnig om mycket annat. Ibland händer det också att jag stöter på ett riktigt bottennapp till bok som jag tycker är en enda plåga. Oftast är jag ändå tjurig nog att ta mig ända fram till slutet av boken bara för att få veta hur det går. Här är några exempel på böcker jag inte kommit överens med. Den enes grus är den andres guld, och jag vet att det finns många som älskar böckerna jag avskytt och vice versa. Det är tur att tycke och smak är så olika, annars skulle världen vara en tråkig plats.
 

Kvinnan som mötte en hund av Elsie Johansson


Elsie Johanssons första bok handlar om en kvinna som efter ett långt och obemärkt liv som ensamstående och anställd på ett statligt verk drabbas av en livskris när hon blir sjukskriven. Genom kontakten med en hund som hon lär känna på sina promenader kommer lite glädje och spontanitet in i hennes tillvaro, men lyckan varar inte länge. Jag läste den här boken för snart 20 år sedan, och det var nog alldeles för tidigt i livet. Jag tyckte att det var enbart obegripligt och irriterande med den hispiga damens olika fobier, och blev provocerad på riktigt av hur hon behandlade den stackars hunden! Så gör man inte mot djur! Det mest positiva jag kan säga är väl att det är bättre att bli upprörd än uttråkad, och ”Kvinnan som mötte en hund” är en läsupplevelse jag aldrig glömmer.
 
Simon och ekarna av Marianne Fredriksson
 
Min bildlärare i högstadiet gjorde idog reklam för Fredrikssons bok, och eftersom jag gillade min lärare försökte jag också verkligen tycka om boken. Men det gick bara inte. Fast jag bara var en högstadieelev som inte var särskilt inläst på genusvetenskap blev det snart tjatigt med dessa moderliga kvinnor som knådade deg bredvid en gemytligt sprakande järnspis och karlakarlar som la nät i stormen.
 
Strändernas svall av Eyvind Johnson
 
Här blev det etter värre än hos Marianne Fredriksson, tyckte jag när jag läste ”Strändernas svall” som litteraturvetarstudent i Uppsala. Så fort jag kom till avsnitten om Penelope som väntade på sin Odyssevs blev jag på dåligt humör. Hur realistiskt är det att en 40+ kvinna med ett vuxet barn och en stor gård att sköta har tid eller intresse av att sitta och grunna över sitt utseende halva dagarna som en självupptagen fjortis? För mig kändes det som att nobelpristagaren Johnson yxade till en lika klichéartad kvinnobild som Ulf Lundell i sina värsta stunder.
 
Under jord av Don DeLillo
 
DeLillos bok är en riktig tegelsten, en bred krönika över USA:s utveckling under efterkrigstiden som tar fasta på en rad olika människoöden och även berör vår behandling av miljön och det växande sopberget. Synd bara att den är så orimligt tråkig. Jag plågade mig igenom 896 sidor och blev inte berörd en endaste gång.
 
Kulturen bakom kulturen av Vladimir Oravsky

Umeås förra kulturchef är ett geni. Det anser i alla fall en person: han själv. Eftersom jag blev intresserad av honom när jag följde turerna runt hans korta karriär i Umeå bestämde jag mig för att läsa en av hans böcker. På något vis lyckades jag även kämpa mig igenom allkonstverket ”Kulturen bakom kulturen”, men fick bitvis använda mig av skumläsning för att orka. Oravsky gör något märkligt när han försöker övertyga mig och alla andra läsare om sin storhet. Han skriver ingenting som avslöjar någon konstnärlig eller intellektuell briljans, däremot överöser han oss med jämförelser. Många av vetenskapens, musikens och litteraturens stora var under början av sin karriär missförstådda. Vladimir Oravsky är också han missförstådd och bespottad, speciellt av vissa ondsinta kulturpersonligheter i Umeå. Av detta kan man endast dra slutsatsen att Oravsky även han är en av den västerländska kulturens stora. Nästan 500 sidor av liknande argumentation bet inte på mig, däremot blev jag väldigt trött och somnade gott i en soffa på jobbet.
 
Trots allt är det väldigt få böcker av alla jag läst som jag tycker riktigt illa om. Under arbetet med den här krönikan dök dock fler minnen av hemska läsupplevelser upp i bakhuvudet, så jag har material för ännu en omgång när andan faller på.

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Teknikhuset den 4 juni 2008