Malcolm Gladwell beskriver i boken hur uppenbara nackdelar egentligen är fördelar, och tar avstamp i historien om Jätten Goliat som besegrades av killen David. Just för att det var så uppenbart att David var underlägsen så kunde han utnyttja det som en fördel och överraska i striden. I boken tar författaren upp situationer som borde vara nackdelar men som blir fördelar istället.

Som exempel tar han bland annat upp hur dyslektiker blir mera kreativa och uppmärksamma just därför att de måste hitta andra vägar att ta till sig text och kunskap. Gladwell beskriver advokaten som är dyslektiker, som använder sin förmåga att minnas vittnesmål istället för att läsa in sig på dem lättare hittar kryphål i dem.

Något som också är intressant är teorin att bara för att man studerar vid ett finare universitet betyder inte det att man klarar sig bättre. Resonemanget som förs är att om man börjar studera på ett finare universitet så börjar på det bättre ansedda biblioteket och där upplever att kraven är för höga så tappar man motivationen och får sämre meriter från det universitetet och därmed inte får de bättre jobben. Men, menar författaren, om man istället går på ett mindre ansett universitet och håller studiemotivationen uppe när man fortfarande märker att man håller måttet, få man bättre meriter och därmed har man större chans att få de bättre jobben.

Summasumarum är alltså att man inte ska utgå från att uppenbara fördelar är fördelar att uppenbara nackdelar är enbart nackdelar. En tänkvärd bok, som är lättläst och emellanåt är resonemangen självklara.