En indisk matematikprofessor

vars tankar ännu efter åttio år har betydelse för biblioteksvärlden.

fastkedjad bok

Jag tänker berätta om en indisk man, född 1892, som hette Shiyali Ramamrita Ranganathan. Kanske har du aldrig hört talas om honom, men inom biblioteksvärlden är hans namn däremot välkänt. Jag ska nu berätta varför.

En indisk matematikprofessor

1923 utlyste universitetet i Madras en bibliotekarietjänst för att komma tillrätta med de illa organiserade samlingarna. Bland de 900 sökande fanns ingen med formell behörighet, däremot fattade man intresse för den sökande matematikprofessor som med sin forskarbakgrund ansågs kunna passa. 

S R Ranganathan
Shiyali Ramamrita Ranganathan, vars enda dåvarande kunskap om biblioteksvetenskap kom från en artikel ur Encyclopædia Britannica , tillträdde tjänsten i januari 1924. Han reste snart till England för att studera västerländsk biblioteksvetenskap. Ranganathan fick aldrig mer än medelbetyg på sina kurser, däremot arbetade hans matematiska hjärna ständigt med hur man på bästa sätt klassificerar litteratur. Han kritiserade Dewey Decimal System och menade att varje bok kan klassifieras på minst två sätt: en bok om krigsföring i Indien skulle t ex kunna klassificeras både som ett verk om krigsföring och som ett verk om Indien. Han började därför utarbeta ett eget system, Colon classification system, som lanserades 1933 och om vilket jag inte tänker berätta mer än så.

Den andra orsaken till att Ranganathans namn är så välkänt inom biblioteksvärlden är den teori, eller kanske snarare filosofi, han lanserade 1931: Fem lagar om biblioteksvetenskap. Dessa lagar har kommit att bli ledstjärnor för många bibliotek och bibliotekarier.

Ranganathans fem lagar är:


1. Böcker är till för att användas
2. Varje läsare har sin bok
3. Varje bok har sin läsare
4. Spara läsarnas tid
5. Biblioteket är en växande organism


fastkedjad bok
Ranganathan hade noterat att böcker ofta var fastkedjade i biblioteken, inlåsta i skåp eller förvarades på avdelningar med för många begränsat tillträde. Han ansåg att böcker som står olästa inte fyller något syfte och menade att tillgång snarare än bevarande och arkivering är det viktiga för bibliotek. Idag innebär detta att mer fokus läggs på tillgänglighetsfrågor som öppettider, låneregler, bibliotekets fysiska tillgänglighet, inredning etc.

böcker och film på teckenspråk och med teckenstöd
Bakom Ranganathans andra lag ligger övertygelsen om alla individers rättighet till biblioteksservice och information, oavsett social klasstillhörighet, etnicitet, läsförmåga, funktionshinder, religion etc. Han ansåg att det var bibliotekens och bibliotekariernas skyldighet att sprida kunskap om sina tjänster till så många som möjligt och att bibliotekets samlingar skulle motsvara invånarnas behov. Idag innebär detta bl a att biblioteken ser till att det finns media till innehåll och form anpassad efter alla sorters behov och intressen: ljudböcker, film, punktskrift, populärlitteratur, pekböcker, lättläst litteratur, talböcker, e-böcker etc samt att man jobbar aktivt med att nå ut till så många som möjligt.

Exponering av litteratur_Vilhelmina
Den tredje lagen, som är starkt sammanknippad med den andra men fokuserar mer på median själv än läsaren, sammanfattar Ranganathans tankar om att varje bok har en eller flera potentiella läsare, och att det är bibliotekens och bibliotekariernas roll att via öppna hyllor och litteraturförmedling finna dessa. Idag praktiseras detta genom ämnesordsindexering som gör det enkelt för låntagarna att i bibliotekskatalogen snabbt hitta böcker om ett visst ämne, att man genreindelar, ordnar temahyllor och skyltar, genom läsecirklar, bokprat och annan litteraturförmedling skapar lust för läsande och intresse för olika typer av litteratur.

Bakom den fjärde lagen finns Ranganathans övertygelse om att biblioteksservice ska vara effektiv. Idag praktiseras detta bl a genom centraliserade samlingar, professionellt klassificerad och katalogiserad media, lättnavigerade bibliotek, självutlåning, möjlighet för låntagarna själva att reservera och låna om, fjärrlån och bibliotekssamarbete, 24-timmarsbibliotek via webbservice av olika slag etc.

På Ranganathans tid innebar den femte lagen främst att tillåta biblioteken växa, både personalmässigt och vad gäller samlingar och verksamhet. Idag innebär det bl a att biblioteket som institution och samhällsaktör medverkar i samhällsutvecklingen genom att tillhandahålla aktuell information och omvärldsbevaka, att i samverkan med folkbildningsrörelsen och andra aktörer sätta fokus på och lyfta fram aktuella samhällsfrågor och debatter, medverka och stödja det livslånga lärandet, följa med i teknisk och samhällelig utveckling, öppna sin verksamhet för skapande och kreativitet etc.

Ranganathans fem lagar har efter hans tid både moderniserats och modifierats ett flertal gånger, men att de överlevt i styva åttio år tycker jag bevisar deras betydelse och riktighet. De är i alla fall ledstjärnor för mig, i mitt dagliga arbete, och säkerligen för de flesta som arbetar vid bibliotek. I centrum för folkbibliotekens arbete står alltid användaren, individen, och biblioteket har sina rötter i samhället och vill, som en aktiv del i det, verka för demokrati och jämliket. Yttrandefrihet, fri tillgång till information och fria lån är hörnstenar i det arbetet. Det gör vi aldrig avkall på.


/ Mona-Lisa Wallin, bibliotekschef och kulturansvarig Vilhelmina kommun

ljudböcker_Vilhelmina