En låda röda äpplen

Doften som slog emot mig när jag öppnade lådan var helt underbar. När jag vek undan locket såg jag anledningen. Jag blev alldeles varm inombords när jag förstod vad det handlade om. - Det här är den absolut bästa present jag har fått i hela mitt liv, sa jag och tittade på den öppnade kartongen. - Varför då, sa min äldsta dotter och tittade oförstående på mig. Det är ju bara en låda röda äpplen.

Sommarens resa gick söderut. Bilen var packad och alla var inställda på att det här skulle bli roligt. Barnen var extra förväntansfulla eftersom vi skulle till Skåne och Halland och att bada i havet stod högt på önskelistan. Vi ville se så mycket som möjligt och bestämde oss för att en sväng via östkusten skulle vara intressant. Kring Kivik bredde fälten ut sig med äppelträd på alla sidor. Man kunde föreställa sig hur vackert det måste vara under blomningen. Ett besök på Österlen och Kiviks musteri kunde vi inte missa. I utställningsträdgården stod äppelträden i rader och varje äppelsort hade sitt eget namn. Mest fascinerande var att så många detaljer måste stämma för att det överhuvudtaget kunde bli några äpplen. Viktigt var t.ex. vilka växter man planterade vid sidan av fruktträden så att rätt sorts insekter trivdes i omgivningen och kunde hjälpa till vid pollineringen.

äppelkvist
Resan fortsatte till vår stuga vid havet. Ljumma vindar och doften av hav gjorde oss längtansfulla inför den kommande veckan. Dagarna gick och vi njöt verkligen av semestern. Varje gång vi handlade i affären tittade vi extra noga om krämen och juicen verkligen kom från Kiviks musteri.

En kväll blev vi inbjudna till våra stugvärdar som vi lärt känna. Som så ofta när man kommer från olika landsändar började vi prata om något som är specifikt för var och en av oss. Vi i Norrland har våra hjortron, lingon och mandelpotatis. Skåne och Halland har sina olika fruktträd. Jag berättade om vårt besök i Kivik och den mängd av äppelträd som vi sett. Hur härligt det skulle vara att få tillbringa våren här under blomningstiden. Att jag avundas möjligheten att kunna gå ut i trädgården och plocka frukt direkt från träden. Efter en veckas semester återvände vi hem till Norrland och Kiviks äppelträd föll i glömska.

Adventstid. Huset pyntas och städas. Sommarens semester känns som en avlägsen tanke. Plötsligt en dag står en stor brun kartong på bron när jag kommer hem från jobbet. En titt på adresslappen gör mig väldigt förvirrad. Visserligen står mitt namn där men adressen stämmer inte. Är det här verkligen till mig? Jag lyfter in den ganska tunga lådan och beslutar mig för att öppna den. I samma ögonblick ringer telefonen.

- Det här är från kommunväxeln, säger en röst. Jag undrar om du har fått ett paket idag?
Nu blev förvirringen total. Att någon i kommunväxeln kunde veta att jag fått ett paket det var bara för mycket. Innan jag hann fråga sa rösten i andra änden av telefonen:
- Det ringde en dam från Skåne för att kolla var du jobbade. Hon skulle skicka något till dig och jag gav henne din jobbadress.
 Nu började jag sakta lägga ihop saker och förstå vad det handlade om.
- Det är ok, paketet är här,  sa jag.

Rött äpple
När jag lagt på luren öppnade jag lådan. Den innehöll en mängd stora vackert röda äpplen. Längst upp låg ett brev från min sommarstugevärd vilket förklarade min oväntade present. När hon under hösten plockade in äpplen från sin trädgård kom hon ihåg vårt samtal från sommaren. Hur jag fascinerats av all frukt som man kunde hitta i Skåne men framför allt om äppelträdens intryck på mig. Hon bestämde sig då för att skicka mig en låda vinteräpplen tillsammans med en flaska fläderblomsaft.

Visst är det märkligt hur minnen har en förmåga att leva sitt eget liv. Ibland kämpar vi för att komma ihåg något men någon gång emellanåt blir vi överraskade av oss själva. En händelse stannar kvar i minnet, det blir en tanke som utvecklas till handling, till glädje för många. Det här var en av dessa stunder.

Ljus
Jag tänder stearinljuset och sätter på julmusiken. Flickorna och jag sätter oss kring köksbordet med var sitt glas fläderblomssaft. Pepparkakorna och de julröda äpplena ligger på var sitt fat. Jag skär ett äpple mitt itu och ger till flickorna. Sen tar jag ett nytt och tittar på den vackra färgen.Tänk att någon lagt ner så mycket jobb för min skull.
- Det här ÄR verkligen den bästa present jag fått, säger jag och tar den första tuggan. Flickorna tittar på mig och nickar tyst.


Sarah Holmgren
Norsjö

 

Litteraturtips i jultider

Perfekta pajer

Den drunknade av Therese Bohman

Mannerströms Julkokbok av Leif Mannerström

Sju sorters julkakor av Cecilia Wikbladh

 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Sarah Holmgren den 13 december 2010