I Flyttfåglarna får vi fortsättningsvis följa familjens barn och barnbarn som sedermera sprids åt olika håll för arbeten och utbildningar.
"Jag föddes själv i alkoven i mina föräldrars Per-Albintorp en iskall januarinatt i en liten skogsby i Norrlands inland" berättar Inger. "Vi hade varken väg, telefon eller elektrisk ström. Sverige mobiliserade. Tyskarnas stöveltramp spred skräck och fasa ända upp till vår lilla by."
Författarinnan återger i detalj det hårda arbetet för att få det bättre från det att Erik och Olga lyckas köpa ett torp.  Detta  arbete bygger på att alla hjälps åt och såväl vuxna som barn deltar helt naturligt efter sin förmåga. Med tiden kommer nymodigheterna, allt ifrån bekämpningsmedel med fasansfulla efterverkningar till möjligheter att med moderna fordon färdas längre bort från hemmet. Möjligheterna till försörjning på ett bekvämare sätt blir realiteter och byarna blir allt glesare befolkade. Snart beger sig även ungdomarna till Erik och Olga iväg.