Lennie är sjutton och år plötsligt en dag faller hennes äldre syster Bailey ner död i en hjärtattack.

Lennie och Bailey har genom hela livet varit varandras tröst efter deras mamma försvann spårlöst när de var små. De växte upp hos sin mormor och har alltid fått höra att deras mamma har den "rastlösa" genen i sig som gör att man måste ge sig iväg. Under sin uppväxt fantiserade de om vem och var deras mamma befann sig någonstans.

Så hur går man vidare efter en älskad systers död? Vem kan man nu dela tankar och framtidsutsikter med? Åtminstone vet Lennie var systern är, tillskillnad från mamman. Och får man vara glad och bli kär till exempel, borde man inte sörja istället? Och vem är man när ingen syster finns att förhålla sig till och jämföra sig med?

Det är det Lennie brottas med. Får hon blir kär i Jonathan från musiklektionerna? Det spelar egentligen ingen roll, hon blir kär! För att komplicera saker ännu mer söker Lennie tröst hos systerns pojkvän och det är ömsesidigt.

I början på varje nytt kapitel är det "insprängda" tankar och konversationer med sin syster som Lennie har skrivit ner på diverse lappar, godispapper mm. Det förstärker Lennies känslor och personlighet.

Trots det svåra ämnen så blir man aldrig ledsen utan den känsla som är starkast är den romantiska! En riktig feelgood-bok för unga vuxna!