Noah och Jude är tvillingar och varandras bästa vänner. Man får läsa om dem både när de är 13 år och när de är 16 år och därmed länkas alla händelser samman.

Noah är den som berättar om den tid då de var 13 år. Jude är den som berättar om deras liv som 16-åringar. När de är 13 år, är de (mest Noah) upptagen med att slippa mobbning och att ta sig in på skolan för elever med konstnärliga ambitioner. Jude å sin sida är vill hellre vara med det coola gänget. Både Noah och Jude känner press på sig från sin bohemiska mamma att ta sig in på skolan, och det är uppenbart att deras mamma favoriserar Noah. Deras pappa är en ordentlig och något tråkig biolog.

Den sommar då de är tretton år händer det mycket som sedan får återkopplingar på hur de är som 16-åringar: Noah träffar en kille som sedan får stor betydelse för Judy som 16-åring. Det är också den sommaren Noah möter sin första kille och kärlek. Det är också den sommaren rivaliteten påverkar dem i den utveckling som deras liv sedan tar, förutom det som händer med deras mamma.

Tvillingarna som 16-åringar: vem av dem är det som egentligen kom in på skolan? Och vem är killen som Judy träffar i kyrkan och som påverkar henne så starkt, så hon måste ta till vidskepligheter för att inte bli intresserad. Och vad har hennes mentor för koppling till hennes mamma? Och ska tvillingarna lyckas försonas?

Boken handlar om att våga vara den man är, om att försonas och oväntade möten. När man läser den får man hela tiden en bitterljuv känsla, och  man hoppas hela tiden på att allt ska få ett lyckligt slut.