Kärleken till gamla hus

Byggnadsvård har blivit lite av en folkrörelse. Man värdesätter hantverket och den omsorg om detaljer som ofta präglade byggandet förr i tiden.

Många av husen som jag ser från mitt arbetsrum här på biblioteket har stått här i 50 år, en del ännu längre. Vissa ser ut som de gjorde då de byggdes, andra har fått nya ytterkläder på senare tid. På gatan nedanför mitt fönster kör det ibland förbi personbilar som äldre än 30 år. Dessa bilar är skattebefriade veteranfordon. Många vill ha sina veteranbilar i originalskick. Delar till bilen som behöver bytas ut specialbeställs och lackas med originalfärg för att passa in. Jag har ofta fått konstatera att med hus är läget ett annat. Många vackra gamla hus som jag ser och fascineras av, förfaller och hotas av rivning eller byggs om till oigenkännlighet.
 
Allt fler människor upptäcker dock att det finns stora värden med gamla hus. Byggnadsvård har blivit lite av en folkrörelse. Man värdesätter hantverket och den omsorg om detaljer som ofta präglade byggandet förr i tiden. Byggnadsmaterial och arbetsmetoder som inte har varit i bruk på ett halvt sekel används igen. Till och med munblåst fönsterglas tillverkas idag på samma sätt som de gjordes för hundra år sedan. I Gysinges Reservdelar till gamla hus finns många av dessa metoder och produkter presenterade.
 
Att läsa en ny bok om ett ämne som man är intresserad av är för många en högtidsstund. Jag är inget undantag, snarare tvärt om. Det är nästan samma pirr i magen som barndomens väntan före jul, då jag fått reda på att boken med stort B snart ska gå i tryck. För mig som är intresserad av byggnadsvård hinner det ofta gå flera år mellan nyutgivningarna. Men i sommar har jag hållit två nya böcker i min hand, nämligen Stora boken om byggnadsvård av Göran Gudmundsson och Gamla fönster av Alf och Eva Stenbacka.
 
Dessa båda böcker är praktiskt inriktade, men är ändå på något sätt varandras ytterligheter. Den ena, Gudmundssons bok, täcker in hela huset, från skorsten till grund. Oavsett om det är en trasig tapet som ska lagas, eller om det är hela huset som ska flyttas till en annan plats, finns det tips och råd om hur man ska gå till väga. Stenbacka beskriver istället mer ingående en speciell byggnadsdetalj, fönstren. Till och med utformningen av de små träpluggar som sitter i hörnen på en fönsterbåge beskrivs!
 
Är du intresserad av traditionellt byggande i Västerbotten kan jag rekommendera att du frågar efter Våra hus, råd om vård, (Västerbotten del 3-4 1984) på biblioteket. Trots att är drygt 25 år sedan häftet utgavs finns här mycket matnyttigt. Nummer 2 år 2000 av samma tidskrift heter Vackert å grant och tar upp interiörmåleri i Västerbotten. Kanske finns det en Hålla hus-monter i din kommun. Där finns det mycket information, i form av faktablad och broschyrer. Projektet Hålla hus har även en spännande hemsida. Både museet i Skellefteå och i Umeå har också permanenta utställningar om byggnadsvård som man kan besöka.
 
Intressanta böcker:
Broström, Ingela Tapetboken: papperstapeten i Sverige (Stockholm, 2004)
Gudmundsson, Göran Byggnadsvård i praktiken Serie med 5 böcker (Stockholm/Gysinge 2001-2006)
Hantverket i gamla hus (Stockholm 1998)
Så renoveras torp och gårdar (Västerås, 1973, har sedan kommit i nya upplagor)
 
Anvädbara webbresurser
Riksantikvarieämbetet, Materialguide
Stockholms läns museum, Faktabank om byggnadsvård
Svenska byggnadsvårdsföreningens webbplats
 

 
Text och foto: Erik Ohlsson, Sorsele bibliotek
 
 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Teknikhuset den 11 augusti 2010