Kräft- och surströmmingspremiär

Visste du att man förr åt kräftorna varma? Eller att EU vill förbjuda surströmmingen?

Snart är det dags för kräft- och surströmmingspremiär, något många uppskattar och andra fasar för. Jag har fördjupat mig lite i dessa svenska traditioner för att ta reda på hur de uppstått och vad det är som lockar människor att äta skaldjur som kokas levande och fisk som luktar ruttet.

 

Historik

 

Kräftor
Seden att äta kräftor har importerats från kontinenten,

där munkar redan på medeltiden frossade i kräftor under fastan. De kungliga hoven adopterade vanan, och Erik den XIV beställde t ex kräftor i mängder till sin syster Annas bröllop 1562. På den tiden åts kräftorna varma, som ingrediens i stuvningar eller färser. Under 1700-talet började man koka och äta dem hela precis som idag, men de serverades fortfarande varma! Först i slutet på 1800-talet åt man kräftorna kokta och avsvalnade. Då var det vanligt att man i de borgerliga hemmen tog farväl av sommaren genom att äta kräftor och "ta kräftsupen". Frossandet i kräftor och exporten av densamma resulterade i att den svenska flodkräftans existens hotades, och då infördes restriktioner över när man fick fiska kräfta. Man satte ett fast datum för kräftpremiären till 8 augusti, något som är borttaget idag men ändå efterlevs av många. Idag importerar vi 2500 ton kräftor till Sverige varje år, framförallt från Kina, Turkiet och Nordamerika, och de går att köpa frysta året om.

 

Den svenska kräftskivan

 

Själva begreppet "kräftskiva" uppstod inte förrän på 1930-talet, så traditionen är inte så gammal som man skulle kunna tro. Den färska kräftan kokas och serveras avsvalnad i sitt eget spad, och det är inte speciellt svårt att koka dem såvida inte samvetet värjer sig för att kasta en levande varelse i grytan.

Kräftor innehåller inte särskilt mycket näring, så om alla vill gå mätta från bordet bör det finnas tillbehör. Olika pajer och patéer, räkor, röror, sallader och bröd är goda tillbehör, och det finns en mängd recept för den som söker inspiration.
Kräftlykta i mörkret
Om vädret tillåter brukar de flesta av oss duka för kräftskiva utomhus och tända lampor och lyktor i sensommarmörkret. Den svenska kräftskivan är väl den enda festmåltiden där det är fullt tillåtet att lägga bordsskicket åt sidan, äta med fingrarna, sörpla ljudligt och peta med kniven. Det är också den tradition som får den mest timide (?) svensken att med glädje ikläda sig fånig papphatt och haklapp! Roliga pappershattar kan man f ö göra själv, eller varför inte be barnen hjälpa till?
 



Snapsvisan

Snaps
Som vid de flesta festmiddagar av svensk tradition är humöret på topp och alla förväntas sjunga med i snapsvisorna. Har man inte fantasi nog att skrivna egna så finns det en uppsjö på nätet att ta del av, t o m hela häften med snapsvisor att skriva ut! För den som vill fördjupa sig i nubbens historia kan Vin & Sprithistoriska muséets webbsida rekommenderas.
 

Surströmming - en säkerhetsrisk?

Surströmming
Så har vi kommit till surströmmingen; omdebatterad, älskad och hatad - men onekligen ett stycke svensk och norrländsk matkultur. Själv äter jag gärna surströmming EN gång per år, men om gubben fick bestämma skulle det bli betydligt fler illaluktande tillfällen under året. För dem som absolut aldrig skulle kunna tänka sig smaka surströmming kan jag försäkra att det smakar betydligt bättre än det luktar!
 
Syrning (jäsning) av mat är en lika gammal företeelse för bevarande av mat som torkning och saltning. Det förekommer överallt i världen, så det är ingenting vi har monopol på i Sverige. Exakt hur det kom sig att man började producera surströmming till mer än husbehov finns det många skrönor om, men enligt historikern Abraham Hülphers (1780) är det i alla fall så här man GÖR surströmming:
 
Packa surströmming
"Sedan strömmingen är gälad och sköjld, lägges den i kolfat halvt dygnt eller mer, att vattnet får väl rinna av, och skadar ej om den blir mjuk. Till en fjärding sådan, tages sönderstött salt 7 mark i början av sommaren, men 6 mark emot hösten, som blandas tillhopa i något stort kärl, och med händerna röres om, lägges sedan i tunnor med salt ovanpå; när den stått i 8 à 14 dagar öppet, slås bottnen till, och stjälpes omkull, då strömmingen surnar, men göres ett svickhål med tapp på övre sidan, som öppnas ibland, att vädret kan utgå, under jäsningen." (
Källa: www.surströmming.se)
 
Strömmingen får alltså jäsa under lång tid och förpackas sedan till försäljning. Jäsprocessen får som resultat, förutom väldigt salt men god fisk, även en karaktäristisk lukt. Det är ofta denna som människor opponerar sig emot, men det finns även de som anser att surströmming utgör en säkerhetsrisk och kan likställas med farliga vapen såsom skjutvapen, knivar och stickvapen. Enligt en artikel i Aftonbladet från 2006 har flera utländska flygbolag förbjudit sina passagerare att ta med surströmming i bagaget. Nu vill dessutom EU förbjuda surströmming och kanske inte förnyar det specialavtal Sverige haft. Anledningen är att den strömming som tas upp ur Östersjön innehåller högre halter av dioxin än tillåtet. Mer om detta och hur media behandlat ämnet kan du läsa här.
 
Surströmming produceras längs hela norrlandskusten ända upp till Kalix, ofta av små familjeföretag, men konsumeras däremot över hela Sverige. Den serveras vanligen med kokt mandelpotatis, smör, tunnbröd, öl, och eventuellt rå, skalad rödlök. Många äter den rätt upp och ner som den är medan andra föredrar att göra en s k "klämma" av hårt tunnbröd. Självklart hör snapsen till, liksom snapsvisorna (se ovan).
 
Surströmmingsburkar
För surströmmingsälskaren kan jag berätta att det finns en Surströmmingsakademi och ett surströmmingssällskap där man kan söka medlemsskap, köpa den speciella surströmmingsflaggan och t o m prenumerera på premiärsurströmming! Mer om det kan du läsa här.
 
Maken skryter med att han har ätit surströmming varje år sedan han var tre år, t o m det år han gjorde FN-tjänst nere i Libanon. Då fick han i uppdrag att städa ur en kyl i mässen, en sådan där stor kyl man kan gå in i. Längst in i ett hörn fann han ett tiotal burkar surströmming som säkerligen hade några år på nacken, av utseendet att döma (burkarna var klotrunda!) Överlycklig bad han sin överordnade om lov att få förtära dessa, och det skramlades snabbt ihop både folk och tillbehör till en improviserad surströmmingsskiva. Det var den godaste surströmming han ätit, enligt egen utsago.
 
Smaklig kräft- och surströmmingspremiär tillönskas er alla!
 
/ Mona-Lisa Wallin, Vilhelmina Folkbibliotek
 
 
 
 
  1. Kräftdjur i hav och sjöar

    Undertitel: kräfta, hummer, krabba, räka
    Av: Ackefors, Hans
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Ryggradslösa djur (Evertebrata)

    Finns som: Bok
  2. Kräftans lov

    Undertitel: en kulinarisk och historisk resa i kräftans värld
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1994
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  3. Majstång, kräftor och Lucia

    Undertitel: svenska festseder
    Av: Swahn, Jan-Öjvind
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1994
    Klassifikation: Etnografi, socialantropologi och etnologi

    Finns som: Bok
  4. Kräftdjur

    Av: Enckell, Pehr H
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1980
    Klassifikation: Ryggradslösa djur (Evertebrata)

    Finns som: Bok
  5. Sommarfester

    Undertitel: ur Allt om mat : [studenten, bröllopet, midsommarfesten, kräftskivan]
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Matlagning

    Finns som: Bok
  6. Havets djur

    Av: Køie, Marianne
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2001
    Klassifikation: Zoologi

    Finns som: Bok
  7. En handbok surströmming

    Av: Ringblom, Fredrik
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  8. Surströmming

    Av: Jonsson, Linnea
    Språk:
    Odefinierat språk
    Publiceringsår: 1990

    Finns som: Bokserie
  9. Modern stenåldersmat

    Undertitel: fakta och recept för 14 dagar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2004
    Klassifikation: Dietik

    Finns som: Bok
  10. Lilla snapsviseboken

    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Vokalmusiktexter

    Finns som: Bok
  11. Från Helan till lilla Manasse

    Undertitel: den svenska snapsvisans historia
    Av: Mattsson, Christina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2002
    Klassifikation: Vokalmusik: särskilda former

    Finns som: Bok
  12. Skål tjejer!

    Undertitel: [snapsvisor för möhippan, syjuntan, damlunchen och häxmiddagen]
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1994
    Klassifikation: Vokalmusiktexter

    Finns som: Bok
  13. 60 visor

    Undertitel: presentationer, noter, ackordanalys samt fem självbiografiska berättelser : elva snapsvisor och tre fula samt diskografi
    Av: Sändh, Bengt
    Språk:
    Icke-språkligt medium
    Publiceringsår: 1990
    Klassifikation: Särskilda former av vokalmusik

    Finns som: Noter
 

Målgrupp:

Skrivet av: Mona-Lisa Wallin den 3 augusti 2010