Man vänjer sig kanske...

Om mäns våld mot kvinnor i nära parrelationer. Vad räknas som misshandel? Vem misshandlar och vem blir slagen? Hur kan vi hjälpa?

Jag har i dagarna lyssnat till Camilla Grebes och Åsa Träffs Bittrare än döden, och har med anledning av detta kommit att fundera en hel del på våld mot kvinnor. En av karaktärerna i boken, en äldre kvinna vid namn Sirka, svarar på frågan om varför hon aldrig lämnade sin misshandlande make, varför hon stannade kvar i relationen i över trettio år, att ”---man vänjer sig”.
 
Genom åren har ämnet vid ett flertal tillfällen kommit upp i vänskapskretsen och på arbetsplatsen, och vi har diskuterat den utbredda förekomsten, möjliga bakomliggande orsaker, frågat oss varför kvinnorna stannar kvar i så destruktiva förhållanden och vad samhället gör för att hjälpa. Ju äldre jag och mina väninnor blivit, desto mer nyanserade har frågorna och de möjliga förklaringarna blivit. Människan är inte enkel, hon är komplex. Det som tycks självklart i den enes ögon ter sig kanske helt annorlunda i en annans. Hur ofta säger vi inte ”Ja, JAG skulle då aldrig göra si eller så” eller ”Självklart skulle jag handla/reagera si eller så” när vi för olika hypotetiska situationer ombeds ta ställning. Men det är sällan så enkelt i skarpt läge. Man måste kanske gå åtskilliga mil i aktuella skor för att veta säkert. 
 

Vad är misshandel?


Med våld menas både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. När våld förekommer i en nära relation är det ofta något som upprepas och hotet om våld hänger mer eller mindre alltid i luften. Kvinnan lever i ständig rädsla och beredskap och vardagen fylls av olika strategier för att undvika konflikt och våld.
 
Det psykiska våldet kan vara svårare att definiera. Mannen kanske ständigt kritiserar, ifrågasätter, förlöjligar och förtalar kvinnan, som i sin tur bryts ner psykiskt, tappar allt självförtroende och kanske t o m börjar tro på att det mannen säger är sant. Att hon är ful, oduglig, dum i huvudet etc.
 

Vem misshandlar och vem blir slagen?


Mäns våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt och åldersgrupper och det är inte heller någon särskild kategori kvinnor som utsätts. Inte heller kan man i förväg se vilka män som är potentiella förövare. ROKS , Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har gett ut en publikation som synar många av de påståenden och förutfattade meningar som är vanliga när det gäller mäns våld mot kvinnor. Påståendet att män som slår kvinnor saknar kontroll över sin aggressivitet stämmer inte, enligt ROKS. Tvärtom har han stor kontroll: han väljer vem han ska misshandla, tidpunkten och omfattningen. Inte heller fördomen att det skulle vara mer vanligt med kvinnomisshandel bland invandrare finner stöd inom forskningen. Åtta av tio kvinnor som utsätts för våld i sin nuvarande relation är gift/sambo med en man född i Sverige. Inte heller, menar ROKS, finns det inom forskningen stöd för påståendet att det är speciella kvinnor med speciella personligheter som söker sig till misshandlande män. Det påståendet är f ö ett vanligt sätt att göra våldsoffret medskyldigt vid sexuella brott och mäns våld mot kvinnor. Inte heller kan man säga att kvinnan provocerar fram våldet, t ex genom att säga emot, bära för provocerande klädsel etc. Diskussioner om kvinnors ”provokationer” före en misshandel innebär att man ger henne skulden och fråntar mannen ansvaret för våldet.
 

Hur vanlig är kvinnomisshandel?


År 2009 anmäldes enligt BRå, Brottsförebyggande rådet, 26 261 fall av kvinnomisshandel i Sverige, varav 569 fall i Västerbotten. Drygt en fjärdedel av de kvinnor som uppger att de råkat ut för våld har blivit misshandlade av någon närstående.  Den vanligaste typen av våld mot kvinnor dock inte det våld som sker i nära relation utan det som utövas av en bekant person som inte är närstående. (Källa: Brottsförebyggande rådet) Lina Ploug, ROKS ordförande, nämner att man inom FN uppskattar att varannan till var fjärde kvinna i världen har blivit utsatt för fysiskt våld av sin partner. Tanken är hisnande. –Är det verkligen så vanligt? I så fall är det fruktansvärt!
 

Hur blev det så?


Jag tror inte det är särskilt vanligt att våldet finns med redan från början i en relation. Enligt Kvinnofridslinjens webbsida är det vanligt att fysiskt våld börjar med psykiskt våld. Ofta har de misshandlande männen ett stort kontrollbehov. Mannen kanske kritiserar, ifrågasätter och förlöjligar kvinnan allt oftare, hon bryts sakta men säkert ner psykiskt och tappar allt självförtroende. Kvinnan blir ofta mer eller mindre isolerad, tappar sina sociala kontakter och slutar göra saker på egen hand. På så sätt ökar både mannens kontroll och kvinnans beroende av sin partner: han kanske är den enda känslomässiga kontakt hon har kvar. Många kvinnor i den här situationen skäms och tar på sig skulden för det som hänt. Blåmärken sminkas över, incidenter bortförklaras o s v.
 

Varför lämnar inte kvinnorna de misshandlande männen?


Och så har vi kommit till knäckfrågan, den som många av oss har ställt, ställer eller kommer att ställa: varför lämnar inte den misshandlade kvinnan relationen?
 
Att upprepade gånger bli kränkt och slagen av den man älskar och är känslomässigt och kanske även ekonomiskt beroende av, är en skamfylld upplevelse som tär på självförtroendet. Våldet, eller det ständiga hotet om våld, är det filter genom vilket tillvaron upplevs.
 
Människan förvärvar under sin levnad ett fantastiskt psykiskt försvarssystem likväl som ett biologiskt immunförsvar. Vi anpassar oss efter livsvillkoren, utvecklar tankesystem och mentala strategier för att överleva. Så kanske är det som Sirka i Grebes och Träffs bok säger, att man "vänjer" sig? Våldet blir kvinnans vardag, hennes självbild förvrängd och självförtroendet i botten. Är hon samtidigt socialt isolerad och kontrollerad har hon ännu svårare att ta sig ur relationen. Kanske har hon under flera år gjort allt för att dölja för sin omgivning hur det egentligen står till. Vem kommer att tro henne om hon nu berättar? Vem kan hjälpa? Vart ska hon vända sig och vart ska hon och eventuella barn ta vägen och kunna känna sig säkra? Ska hon våga språnget trots att ett eventuellt försök att avsluta relationen med stor sannolikhet kommer att leda till eskalerat våld?
 

Hur kan vi hjälpa?


Jag tror det är jätteviktigt att vi som medmänniskor är lyhörda, inbjuder till förtroenden, låter bli att skuldbelägga och att vi hjälps åt att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor.  Lika viktigt är att sprida kunskap om vilken hjälp som finns att få: Var kan den drabbade få hjälp? Hur ska man som närstående, vän eller kollega agera? ROKS har en folder som heter Varningssignaler som kan vara till hjälp -både för den utsatta och för anhöriga/Vänner/kollegor.
 
/Mona-Lisa Wallin, Folkbiblioteket Vilhelmina
 

Länkar och litteraturtips

Länkar

Brottsförebyggande rådet Fakta, statistik och publikationer för nerladdning
Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon för den som utsätts för hot och våld eller för dig som anhörig. Fakta, kontaktuppgifter etc
Kvinnofridsportalen Faktacentrum om våld mot kvinnor
Kvinnors nätverk Information, stödverksamhet och rådgivning till framför allt våldsutsatta kvinnor och tjejer, av vilka merparten har annan bakgrund än svensk.
Kvinnojourer i Västerbotten Kontaktuppgifter för Kvinnojourer i Västerbotten
Riksorg. för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Fakta och rådgivning. Här finns bl a "checklista" över varningstecken att vara uppmärksam på när man misstänker våld mot kvinnor.
Terrafem Flerspråkig webbsida och jourtelefon för kvinnor och flickor av utländsk härkomst.

 

Litteraturtips / Fakta

   

Hedersrelaterat våld och förtryck : ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården

Trauma och tillfrisknande : [om följderna av incest, våldtäkt, krig och tortyr och behandlingen av dessa trauma] / Judith Lewis Herman

Slagen dam : mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning / Eva Lundgren ..

Lyckliga slut : sjutton berättelser om vardagsvåldet

Barn som upplever våld : nordisk forskning och praktik

Barn som ser pappa slå

Varför går hon? : om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser / Carin Holmberg, Viveka Enander

Rädslans politik : våld och sexualitet i den svenska demokratin / Maria Wendt Höjer

Utmed din gränslinje : en kvinnas berättelse om misshandel / Kerstin Viberg

Våldsutsatta kvinnor : samhällets ansvar

Mord, misshandel och sexuella övergrepp : historiska och kulturella perspektiv på kön och våld

Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt [pdf]

Anhöriga till misshandlade kvinnor: en kvalitativ studie för att beskriva och förstå anhörigas behov [pdf] / Linda Fred och Isabel Nylin

Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer [pdf] / Mikael Rying

Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning [pdf]

  

  

Litteraturtips / Skönlitteratur & biografier

  

Boven i mitt drama kallas kärlek : roman / Unni Drougge

Mias systrar / Maria Eriksson och Kerstin Weigl

Älskade barn / Marianne Fredriksson

Ondskans leende / Marianne Fredriksson

Bittrare än döden : [psykologisk spänningsroman] / Camilla Grebe och Åsa Träff

Borde vetat bättre / Inger Jalakas

Kvinnohuset : roman / av Camilla Lagerqvist

Isnätter / Leo Löthman

Gömda : [en sann historia] / av Liza Marklund och Maria Eriksson

Söndagstäcket : en roman om underkastelse och frigörelse / Maria Modig

Vinteräpplen / Josefine Sundström

Kvinnan som gick in i dörrar / Roddy Doyle

Ett vajande hus / Maria Jotuni

Rasande Rose / Stephen King

Hedersmordet på Pela : lillasystern berättar / Lena Katarina Swanberg

Den oslagbara : [en personlig skildring av våld i kärlekens namn] / Maria Carlshamre

Det ska bli ett sant nöje att döda dig : [en sann historia] / Magdalena Graaf

 

  

 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Mona-Lisa Wallin den 20 september 2010