Sverigefinnarnas dag den 24 Februari
Dagen syftar till att synliggöra Sverigefinnarnas språk, kultur och historia som en del av det svenska kulturarvet.
Sverigefinnarna är en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen högtidsdag. Sverigefinska barn har rätt till modersmålsundervisning och många kommuner erbjuder tvåspråkiga förskolor och ålderdomshem. Enligt lagen ska skolor, kommuner och alla andra myndigheter uppmuntra och synliggöra sverigefinsk kultur. Eftersom den är en del av den svenska kulturen. Och har varit det under nästan tusen år.
( Källa: Karin Fingal, minoritet.se)
Vem är sverigefinne och vem är finlandssvensk?
Sverigefinne:
Den som har finska rötter men bor i Sverige. Man får själv bekänna sig till gruppen. De flesta som gör det är själva födda i Finland, eller har en mor- eller farförälder eller en förälder som är född i Finland. Det som förenar Sverigefinnar är framför allt språket och kulturen. Det finns ingen säker statistik, men man räknar med att det bor cirka 700 000 Sverigefinnar i Sverige.
Finlandssvensk
kallas den minoritet i Finland som talar finlandssvenska.
(Källa: Minoritet.se )
Sverigefinsk dräkt
År 1973 komponerades den Sverigefinska dräkten av Kaino Oinonen i Eskilstuna och dräktens detaljer och färger symboliserar livet i Sverige. I midjan finns en spets, ”Vieraalla maalla”, som betyder 'i främmande land' och står för upplevelsen av att bo i Sverige. Den röda randen i kjolen symboliserar drömmar och förhoppningar, den svarta står för sorg och saknad. Broschen som bärs i halsen heter ”Flygande fågel”.
(Källa: Institutet för språk och folkminnen)
Boktips från Norsjö bibliotek:
Susanna Alakoski debuterade skönlitterärt 2006 med Svinalängorna. Den blev också filmatiserad 2010 och finns att låna på Norsjö bibliotek som både bok och dvd.
2019 kom Bomullsängeln ut, första delen i en romansvit i fyra delar, som fått mycket fina recensioner.
"Sörjen som blev" är Anna Takanens bokdebut. Den kom ut 2019 och gjorde att hon blev utsedd till Årets Sverigefinne av Finlandsinstitutet i Stockholm.
I boken berättar hon om sin pappa, som kom som krigsbarn till Sverige, och om hur det var att växa upp som barn till ett krigsbarn.
På UR kan man se en dokumentärfilm "Min sverigefinska historia" som handlar om Lova-Li och Wilma som är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? Bland annat får vi höra om Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn och Lova-Lis farmor berätta varför hon valde att inte lära sina barn finska.