Vårkänslor

Nu är det vår i luften! ”Nu spelar vårens ljumma vind…”, diktade Dan Andersson så vackert. ”Vårvindar friska, leka och viska, lunderna kring likt älskande par” har många av oss sjungit vid majbrasan. Hjärtat fylls av knoppande förväntningar. Ja, det är absolut något nytt i luften.

 
Magnolia
 
Vårdagjämning
Snön ligger kvar länge här uppe på dessa breddgrader, men mars till maj är faktiskt vårmånader. Vårdagjämningen - när dag och natt är lika långa - är den 21 mars och sedan går det undan.

Hemma hos mig flaggar fortfarande julgardinerna röda. De smutsiga rutorna avslöjas obarmhärtigt av det skarpa ljuset. ”Det är dock världsliga saker”, som Karlsson på taket säger i Astrid Lindgrens böcker. SOLEN har äntligen kommit och dagarna är härligt LÅÅ…NGA! Nu ska man inte vara inne och uggla längre utan ta sig ut i naturen.
 
 
 
 
Snödroppar och scilla
  
 
 
 
 
Första vårtecknen
Första vårtecknet för mig var när pärlugglan började ropa från skogen i mörkret. En pirrning kändes i magtrakten. En längtan efter fler vårsensationer föddes. Jag har turen att sitta på första parkett, när flyttfåglarna landar i den tidiga vaken i älven bredvid mitt hus.
 
 
 
 
Flyttfåglarna kommer!
Skönast av alla syner är sångsvanarnas ankomst. De är så majestätiska och graciösa. Tänk att få vakna till deras spröda klocksång på morgonen! Här nedan kommer en dikt som jag skrev efter ett sådant härligt uppvaknande:
 
 
 
Sångsvanar
Sångsvanarna

Silvertoner klingar.
Vita sagoväsen – andar?
Smäcker hals och breda vingar.
Fyller vaken när de landar.
Seglar ut med skeppets elegans.
Stolta, svala, böjer, sträcker.
Träder evig kretsloppsdans,
när de kärleken och våren väcker.
 
 
 
 
Islossning
Det dröjer dock ett tag till innan islossningen går och vaken bildas. Jag brukar ha en kikare liggande i fönstret då, ”semper paratus” – alltid redo… Ibland lyckas jag faktiskt med fågelbokens hjälp identifiera en och annan skrak eller knipa.
 

Grönskan
Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka, skriver Karin Boye så målande i sin dikt. Trädens bladsprickning och blommorna på marken, får man dock längta länge efter så här långt norr ut. Väntans tider är det verkligen fråga om. Man får tjuvstarta lite inomhus för att få igång grönskan. Det är roligt att stoppa ner ett och annat frö och se hur livet spirar.
 
Pelargoner
Pelargonerna lyckades jag i år faktiskt - kors i taket - plantera om i rätt tid. Den rosa Mårbacka-pelargonen, som jag köpte förra året var en fantastisk fullträff i skönhet och växtkraft. Jag har tagit flera skott och nu ska hela verandan prunka i år har jag tänkt! Hoppas att det blir som i min fantasi!
 

Vitsippor
Tussilago, blåsippor och vitsippor är det väldigt sparsamt med här uppe i Västerbottens inland. De finns bara som planterade exemplar här i Sorsele vad jag vet. Den första vårblomman på tomten är det blyga backskärvfröet. Den är väldigt oansenlig, knappt skönjbar. Den anas bara som något blekvitt i gräset, men den är som trattkantareller, har man väl sett en så ser man massor.
 
Tussilago
Förra året gjorde jag dock en häpnadsväckande upptäckt. Under en rosenbuske växte tre vitsippor. Det är ett mysterium var de kommer ifrån. Är det klimatförändringarna eller vad? Kommer de tillbaka i år?
 
 
 
 
 
 
 
Fruktbarhet
Fruktbarhet är något som förknippas med våren i många länder. Kärleken och naturen vaknar till liv. Jungfru Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen är den 25 mars hos oss i Sverige. Det var den dag då ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och berättade att hon var havande. Kyrkan firar dock jungfru Marias bebådelse på den söndag, som ligger närmast den 25 mars, någon gång mellan den 22 - 28 mars.
 
 
  
Våffeldagen
Ett folkligt namn på Vårfrudagen är Våffeldagen. Tur att det ligger lite hjortron kvar i botten på frysen. Det är smaskens med grädde och hjortronsylt till våfflan. På våren börjar hönsen värpa mycket ägg och korna börjar mjölka bättre. Kanske är det därför det är tradition med ägg- och mjölkrätter på våren?
Ryska påskägg
 

Smörveckan
I Ryssland äter man blinier, ett slags små boveteplättar - släkt med våra pannkakor och våfflor - under ”Maslenitsa”, ”smörveckan”. Veckan infaller precis innan vintern slutar och fastan börjar innan påsk. Det hör också till att man bränner upp en halmgubbe, som symboliserar vintern på ett bål.
 
 
Smörveckan Maslenitsa
 
  
Våreldar och häxor
Eldar är något som våren ofta firas med. Majbrasorna under Valborgsmässoafton, sista april, bottnar i en hednisk vårsed då det gamla skulle bort och det nya skulle beredas plats. (Något i stil med vad August Strindberg formulerade i dikten Esplanadsystemet:  ”- Här rivs för att få luft och ljus”).

Senare i tid kom föreställningen, att häxor och onda makter skulle kunna skrämmas bort med eldarna. Påskeldar har man tänt på västkusten sedan ungefär samma tid – man ville skrämma bort påskkärringarna, som var på väg till eller ifrån Blåkulla.
En midsommarafton upplevde jag under en båtfärd utanför Helsingfors, midsommareldarnas trolska sken på vågorna.  Onda makter skrämdes bort med eldarna, så trodde man redan under järnåldern. Seden lever kvar än i dag.
 
 

Kinesiska smällare, Losar och Nouruz
I flera länder firar man nyår först i februari - mars. Det kinesiska nyåret och vårfesten firades redan den 2 februari  i år, som är kaninens år enligt den kinesiska kalendern. Smällare, eld och fyrverkerier ska skrämma bort det hemska odjuret Nian, som enligt legenden hotar allt levande.
Tibetanska kvinnor vid kloster
 
Det tibetanska nyåret ”Losar” följer det religiösa buddhistiska året och årstidsväxlingarna. Det medför olika datum i olika länder, men det brukar bli en nyårsfest någon gång i februari - mars. Se den vackra buketten med tibetanska flickor på bilden till höger! 
 
Vårens ankomst och start på det nya året firas i Iran och flera andra länder med festen ”Nouruz”  - kring vårdagjämningen.Sju eldar ska man hoppa över bland annat innan det nya året kan börja.Det har skrivits och berättats mycket om Nouruz på senare tid i press och media.
 
 
 
Granatäpplet och kung Salomo
Här i Sorsele så har vi många flyktingar från Iran. Det är väldigt spännande och berikande att få ta del av våra invandrares seder och mattraditioner. Affärernas utbud av frukt och grönt har också formligen exploderat de senaste åren, kanske delvis tack vare efterfrågan från våra invandrare.
 
Granatäpplen

För några år sedan – vem hade då sett - än mindre smakat - ett granatäpple till exempel? Granatäpplet är en intressant och hälsosam frukt, laddad med symbolik och hög status. Smaken är syrlig. De små kärnorna, som den är proppfull med, smakar strävt på tungan. Trots det, så skattar iranier och många andra folk granatäpplet högt. Frukten stod bland annat modell för riksäpplet och dessutom för kung Salomos kungakrona. Tittar man noga så finns det också som en liten ”krona” på toppen.
 
 

Tradition och förändring
Traditioner är inte statiska – nya seder tillkommer och andra försvinner. Det är naturligt med rörelse och förändring. Så är det med allt i livet om man är lite filosofisk.
Kor släpps ut på våren

 
  
Yin och yang
En sådan tur att vi bor i ett land med tydliga årstider. Det ger relief och förhöjer livskänslan. Yin och yang, kvinnligt och manligt, mörker och ljus, kyla och värme - kontraster behövs. Ja, om man drar allt till sin yttersta spets - vad vore livet utan döden?
 

Nu ska jag skaka bort vårtröttheten, bli lite våryster, logga ur datorn, ta en skidtur på isen och få lite D-vitamin i den bländande solen. Mycket yang behövs för balansens skull. Nästa vinter med en rejäl dos yin, är oändligt långt borta. Snart är det kosläpp i hagen!
 
Skidåkare
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
Birgitta Sandqvist-Andersson/Sorsele bibliotek
Foton: Författaren och Tage Andersson

Här kommer lite tips med anknytning till våren och till min artikel:

Fågelsång i Sverige [Ljudupptagning] : 90 välkända fåglars läten
 
 
Till dig av Karin Boye
 
Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus

Frukter från främmande länder av Lennart Engstrand
 
Våfflor & pannkakor av Kate Habershon

Nya svenska fågelboken av Lars Imby

Vilda blommor i våra marker av Rolf Johansson 

Pelargoner av Karin Martinsson

Masjas ryska kokbok av Maria Nikolajeva

Snöglöd : Poesi från Sorsele
 
 
 
 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Teknikhuset den 9 mars 2011